Agda ångrade faktiskt vad hon gjort. När gubben Emil började bli slö och trött på kvällarna och liksom inte kom för sig någonting, så tog hon de där pillren som veterinären hade ordinerat till tjuren och lade i Emils kaffe. Men hon hade aldrig förutsett vad som skulle ske. För Emil kom plötsligt inrusande in i köket, kastade omkull henne och gav henne en omgång som var rena lycksaligheten. Men han var helt outtröttlig, så gumman tuppade av till sist.
Hon vaknade till och såg Emil stå vid diskbänken med snoppen i en näve och den stora förskäraren i den andra handen. - Stopp, skrek hon. Tänker du skära av den..?
- Lugn, sa Emil. Jag ska bara spetsa till den innan jag drar iväg ut till hönshuset...